49
Idag är det 49 dagar kvar tills det att jag åker.
Jag har varit på informationsmöte i onsdags där jag träffade kursledaren, Eva, som var hur trevlig och kunnig som helst. Jag blev bara ännu mer taggad av mötet och längtar som en galning.
Igår började jag rensa ut på rummet, det ska ju faktiskt vara helt tomt om inte så länge.. Så nu har det hunnit bli ganska tomt, och en massa massa grejjer ska slängas, säljas och lagras. Usch, vad mycket saker jag har alltså..
Det är mycket jag lämnar bakom mig när jag flyttar, men samtidigt är det så hemskt mycket jag kommer att få i gengäld. Platser jag kommer besöka, människor jag kommer att möta och saker jag kommer att lära mig kommer att väga upp för allting jag går miste om här hemma. Snart är kanske inte ens Sverige hemma längre, inte ens i hjärtat. Vem vet..
Ja, det är mycket på gång, och jag är inte det minsta orolig över att jag kanske inte kommer iväg, det är ett faktum. Även om det egentligen är för bra för att vara sant (drömmer jag?) så vågar jag tro helhjärtat på det, till 100%.
Nu ska jag fortsätta med mitt, jag vill helst inte ägna mina sista veckor i Sverige med att packa ner mitt rum i flyttlådor, då ska det inte behöva vara mer stress än nödvändigt.
Jag har varit på informationsmöte i onsdags där jag träffade kursledaren, Eva, som var hur trevlig och kunnig som helst. Jag blev bara ännu mer taggad av mötet och längtar som en galning.
Igår började jag rensa ut på rummet, det ska ju faktiskt vara helt tomt om inte så länge.. Så nu har det hunnit bli ganska tomt, och en massa massa grejjer ska slängas, säljas och lagras. Usch, vad mycket saker jag har alltså..
Det är mycket jag lämnar bakom mig när jag flyttar, men samtidigt är det så hemskt mycket jag kommer att få i gengäld. Platser jag kommer besöka, människor jag kommer att möta och saker jag kommer att lära mig kommer att väga upp för allting jag går miste om här hemma. Snart är kanske inte ens Sverige hemma längre, inte ens i hjärtat. Vem vet..
Ja, det är mycket på gång, och jag är inte det minsta orolig över att jag kanske inte kommer iväg, det är ett faktum. Även om det egentligen är för bra för att vara sant (drömmer jag?) så vågar jag tro helhjärtat på det, till 100%.
Nu ska jag fortsätta med mitt, jag vill helst inte ägna mina sista veckor i Sverige med att packa ner mitt rum i flyttlådor, då ska det inte behöva vara mer stress än nödvändigt.
Kommentarer
Trackback
